Sidvagnscross är en familjär och fartfylld sport som kan vara trevlig för alla att se på. Förare och burkslaven (passageraren) är ofta i en perfekt harmoni när de tar burkarna (svängarna) som är farligt snäva svängar. Detta är en konst och därför väldigt kul att se på.
Det är synd att sidvagnscross inte är större, utöver ovan nämnda saker så är denna sport ändå en sport med olika cup-tävlingar, SM och även FIM, federation internationale de motocyclism.
Så vill man nå högt är detta en bra sport att göra det inom. Sidvagnscross finns dessutom i många andra länder som Danmark, Tyskland och Schweiz, där också FIM har sitt säte, för att nämna några.
En tävling i SM är upplagd så att man har träning, tidskval och två tävlingsheat. Träningen är då man ställer in det sista, både förare, burkslaven och cross behöver tränas så att allt är som det ska efter transport med mera. Sedan har vi tidskval, denna del är då man ska köra snabbast möjligt!
Här får man sin startplats i tävlingheaten vilket är otroligt viktigt eftersom sidvagnscross är en sport som är bredare och svårare att manövrera än andra crossar. Om man kör snabbt och bra i tidskvalet så har man en bra chans att få pallplats i tävlingsheaten.
Och sedan kör man de båda tävlingsheaten, i varje heat körs det 25 minuter plus 2 varv och därefter så får 10 st ekipage SM poäng. Som ni redan vet säkerligen så tåls det att sägas igen. I SM har Henrik Söderqvist regerat i över tio år med sin senaste burkslav Tim Gustavsson och innan dess var det hans trogne burkslav Tobias Sylwan.
Trots att södra Sverige har flest cuppar och klubbar så är sidvagnscross en sport som rekommenderas för alla, oavsett var i Sverige man bor. Bara åk till en tävling och kolla, du kommer inte att ångra dig!
